fredag 8 augusti 2008

JAG BLIR SÅ FÖRBANNAD...........

.... jag är inte nådig för tillfället kan jag ju bara tala om.
Den som kommer i närheten av mig blir nog rädd.
Har känt mig så här ett par dagar nu.
Skit, skit och skit, det är nog alla hormoner eller jag vet inte vad det är.
Blir förbannad för minsta lilla grej... och saken är också den, att resten av världen verkar inte vilja samarbeta med mig. Jag förstår inte varför.

Jag vill inte va gravid längre!!!!! Jävla unge, nu får du faktiskt ta och komma ut! Nääe, den har väl planerat att ligga där inne ett tag och bara tjocka till sig och feta upp sig och reta gallfeber på mig.
Jag är groteskt stor nu.... tror inte man kan bli större. Fast jag vet att jag faktiskt har varit större förut. Men nej, nu går det inte mer. Någonstans måste det väl bli ett stopp, annars spricker man ju?
Jag kan inte röra mig... jag kan inte böja mig ner, jag kan inte sitta ordentligt, jag kan inte stå, jag kan inte ligga, jag kan inte gå, jag kan inte vända mig i sängen. Hur jag än gör så är det något som gör ont. Är det inte ischias så är det foglossningen eller så är det den där j-a bebisen som ska fixera sig helt sjukt mycket och pressa huvudet mot alla leder och muskler och grejer som finns där nere så det känns som jag ska kissa på mig och jag vet inte vad som ska hända. Och när jag ska vända mig i sängen på natten så GÅR det bara inte, jag är förlamad.
Jag orkar inte...
och samtidigt så ska ungarna hålla på hela tiden.. bråka med varandra och få allmänt dåliga dagar och skrika åt allting. Är det inte den ena så är det den andra. Om Elias är på bra humör så kan man ge sig den på att Amir är sur, och tvärtom.
Och så blir jag förbannad på Muneer som bara boar hela hela tiden, han gör ju inget annat. Jämt ska han fixa nåt och hålla på, och jag borde va glad för att han försöker förenkla vår vardag och göra det så lätt som möjligt inför bebisens ploppande men jag kan bara inte vara glad och tacksam just nu.
Minsta lilla sak någon säger till mig så bara fräser jag till svar. Usch nej det kan inte va kul att vara i min närhet...

Skulle gå ut med en kompis idag som också är jättehöggravid och köpa bebissaker, och jag tänkte, hur ska det gå, hon kommer inte palla mitt humör. Men jag tror lite shopping hjälpte för jag blev nästan lite glad.
Dock blev jag sur igen när jag kom hem eftersom kroppen började protestera mot min lilla shoppingpromenad och jag fick tusentals sammandragningar och förvärkar och jag kunde inte gå en meter pga ischiasen.

INGET är bra...
Vill bara lägga mig under en filt och sova i tre veckor.
USCH!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Jag har lust att skrika massa fula ord men det är väl inte så trevligt kanske.

Inte blir det bättre av att gå in på Familjeliv och läsa en massa perfekta inlägg skrivna av perfekta mammor med perfekta vardagar och perfekta barn. Usch, jag spyr nästan nu av att läsa där.
Jag är så jävla dålig och så jävla operfekt så det finns ju inte. Jag håller inte med en enda åsikt som sägs där inne och jag pallar inte att vara med i en diskussion i mer än två sidor för då kräks jag på alla viktigpettrar och duktiga mammor.
Har därför börjat läsa och skriva mer och mer på Flashback istället, där det är lite mänskligare attityd och inte bara "svävar på blåa moln-gullegull-perfekt". Dock är Flashback irriterande i sin tur för man måste va sån hårding för att kunna läsa och skriva där inne och vad man än skriver så kan man få spydiga kommentarer och stick och brinn och sånt där till svar. Det är ju inte så bra det heller. Finns det inget mellanting?

Tex. Jag följer Arboga-rättegången med stort intresse.
Jag mår så himla illa av detta brott, det är äckligt hemskt. Kunde inte sova på flera veckor efter att det hänt och tänker fortfarande jättemycket på det och jag får tvångstankar att jag måste kolla så dörrar och fönster är stängda mm.
Men i vilket fall som helst så intresserar fallet mig av nån anledning och jag har faktiskt tagit del av förundersökningen.
Det finns en tråd om detta på Flashback och det är mycket givande att prata där då många är juridiskt och polisiärt kunniga tex. Finns en tråd eller några stycken, på Familjeliv också, jag sa några ord där med, men sen tänkte jag, att där kan man ju inte häcka. För var och varannan kommentar var helt iq-befriad och alla upprepade varandra (som vanligt), vart tredje inlägg lät "jag tycker det som hänt i arboga är fruktansvärt, hur kan man göra så mot små barn, man borde skära halsen av tyskan" och när någon hörde att jag läst förundersökningen så var jag grotesk och sjukligt nyfiken och hemsk som bara hade ens en tanke på att läsa det.
Jag har läst Engla-förundersökningen och även Tito, och jag anser då inte att jag är grotesk pga detta utan jag är bara uppriktigt intresserad av vårt svenska rättsväsende och vill väldigt gärna jobba med något som har med rättsväsende och kriminalitet att göra i framtiden, det handlar inte ett skit om att jag skulle vara grotesk som gillar att gotta mig i andras olycka. Och hör sen.

Vet inte varför jag skrev det här, det bara kom. En sak som jag irriterat mig på kanske och eftersom jag är nämnvärt förbannad i allmänhet så slank det väl ut.

Nej, fy helvetes jävla skit säger jag bara, nu måste jag sova, jag är alldeles för otrevlig för att vara vaken!!!!!!!!!!!!

1 kommentar:

linnea sa...

Hej, hittade nyss din blogg. Väldigt roligt att läsa den, du skriver bra och engagerade. Och jag förstår PRECIS vad du menar när det gäller att läsa förundersökningar osv, jag tycker också det är väldigt intressant och vill gärna försöka förstå mer hur polisarbetet gått till, speciellt i det här fallet när det inte verkar finnas några "riktiga" bevis!