fredag 14 november 2008

alla andra har kul med kort och spel

Idag har psykolog + specialpedagog från Habiliteringen varit hos Amir på dagis hela dagen och observerat honom. De tyckte att han var söt. Ja, men det visste jag ju. I övrigt sa de inte så mycket, de skrev mest en massa i ett block och sa "hmmm" hela tiden. Precis som psykologer ska.

På måndag och tisdag ska vi på utbildning. Enligt kuratorn så skulle det va fullsatt med föräldrar. Jag undrar då lite spontant var alla dessa föräldrar kommer ifrån? Bara i lilla Småland. Enligt siffrorna så är det väl bara 5 barn på tusen som har autism, men jag tycker samtidigt att det kryllar av dom. Konstigt.
Nu var det visserligen inte bara autism som barn till dessa föräldrar skulle ha utan även aspergers, så då blir det ju genast lite fler.
Jaja. Det ska bli intressant i alla fall att äntligen få lite kunskap. Det var minst sagt på tiden. Känns som om ungen glider ifrån oss mer och mer, vi måste komma i kapp honom.
Dessutom känner jag hur allt blir bara jobbigare ju större Amir blir. Han är ju så himla tung... och lång och ranglig. Dessutom har han leder som spaghetti och samtidigt beter han sig som en studsboll. Det går knappt att peta på honom så börjar han studsa upp och ner och skrika i örat på mig. Det är dödsdömt att byta kläder på honom, att byta blöja, lyfta in honom i bilen, lyfta ner honom från bokhyllor, med mera med mera. Mina armar går snart av!
Så fan heller att jag tänker nöja mig med ett halvt vårdbidrag när alla benen i kroppen sakta men säkert bryts av.
Hade en framtidssyn där jag ska försöka byta blöja på en 10åring som samtidigt hoppar upp och ner och skriker "aggaaaaaaaj!!!!". Hur fixar man det??

Man ska väl leva i nuet. Ska försöka.

Jag undrar också om någon har lust att ge oss 75000 till IBT-träning?
Vet inte om Jönköpings kommun är så pepp på att betala det till oss, de är så insnöade på TEACCH-metoden (som jag inte tycker passar Amir).
Men det är väl så att inget är smärtfritt.

Hej.

Inga kommentarer: