söndag 23 november 2008

fuck helger

Jag har sagt det förut och jag säger det igen! Jag hatar helger!!!!
Helgen för mig är inget annat än ångestladdad, stressig och psykiskt betungande. Och fysiskt betungande också för den delen.
Andra familjer älskar helgen "när man får vara tillsammans" och man har tid att göra saker som baka, åka på utflykt, shoppa, hälsa på folk eller vad som nu faller dem in.
Men från klockan 16 på fredagen så sitter jag bara och väntar på att det ska bli måndag klockan 9 igen.
Baka? Tja, igår bakade vi pepparkakor eftersom det blev så dumt förra gången (tro nu inte bara att jag gjort degen själv, givetvis har jag köpt färdig deg, vad trodde ni om mig egentligen?). Det blev bara mjöl i hela köket och dammsugning i två timmar efteråt, samt brända och för tjocka kakor igen. Visserligen var det Elias som var det största problemet och Amir förvånade mig faktiskt genom att sitta stilla på en stol vid bordet och bara titta på. Sen helt plötsligt tog han en degklump och brödkaveln och började kavla (heter det kavla? heter det brödkavel?)! Inte nog med det så la han en pepparkaksform på klumpen också! Jag tappade hakan litegrann. Han kan om han vill.
Appropå kan om han vill, så klättrade han idag upp på bokhyllan för att nå stereon, tog fram ett band och satte in det i bandspelaren och tryckte på play. Vet inte om det var en slumpträff men man blir ju lite smått chockad.

Jaja, annat kan man inte göra på helgen heller, som att åka och hälsa på folk. I så fall måste det vara längre turer med övernattning, för att åka fram och tillbaka på samma dag sabbar hela dagen. Det har vi märkt.
Folk man känner: Ni kan väl komma hit och hälsa på?
Vi: Nääe, det går inte för Amir blir så galen.
Folk man känner: ???????????
Jo, det är så. Vill man få sömn på natten är det bäst att låta bli roliga grejer.
Som shopping eller utflykter. Utflykter till stadsparken där ungen får springa av sig går visserligen bra. Men shopping ska vi inte prata om. Det gör vi inte.
Nu är det helgen efter barnbidrag i november och 99,9% av alla barnfamiljer tänker att de ska bege sig till stan och köpa julklappar. Det tänkte vi också. Men vi ångrade oss i sista sekund. Palla att stressa runt och leta julklappar samtidigt som resten av Jönköpings län. För alla måste ju självklart köpa julklappar på samma dag.
Inte jag. Jag ska köpa julklappar på internet i år har jag bestämt. Känns lite som en befrielse.

Så vår helg (likadant alla helger för övrigt) har bestått i att sitta i soffan och försöka komma på vad man kan göra för att Amir inte ska bli förbannad.
Vi kom inte på något. Så han har bara sprungit runt, suttit i soffan och gungat, förutom den lilla stunden då vi bakade pepparkakor då.
Känns inte så värst utvecklande för honom.
Om vi sedan kommer på att någon kan lägga pussel med honom så funkar det i en minut, sen blir han otålig och slänger pusslet åt alla håll och kanter istället.
Likadant med alla lekaktiviteter.
Sen skriker han i högan sky tills man sätter på musik. Då blir han tyst, men om det är utvecklande det vet jag ju som sagt inte.

Nu är det bara en dag kvar i tråk och skrik och trots och hopp i soffan och sen är det måndag igen. Och på tisdag får vi vår efterlängtade diagnos.

Inga kommentarer: