onsdag 3 december 2008

depp

Nu när jag läser de två sista inläggen inser jag, hur svart kan det bli?
Gud va trist.
Nu sticker jag och shoppar. Byxor kanske.

2 kommentarer:

LENA DE LA RIVERA sa...

Den där väggen som ibland bara kommer emot en i rasande fart. Av någon anledning ofta i samband närman fått något beräftat som man redan egentligen visste (diagnos tänker jag på här).
När man får svart på vitt, bekräftelse på att man haft rätt, då går luften lätt ur en som en ballong.
Det kan ta ett tag att stabilisera sig själv. Bästa medicineen är oftast sin egna insikt över hur det har varit och hur det är. Ensammanfattning och reflektion. Får man ihop den, så tar man sig vidare, ibland på en rak utstakad väg, eller så en somär lite krummare. Starkare blir man utan tvekan. Men vila dig emellanåt är mitt råd. Resan är lång......

Och jag är en av de som återkommer dagligen, och läser gärna både det goda och det jobbiga.

Elisabet sa...

Tack! Vilken snäll kommentar, det ska jag tänka på.