torsdag 11 december 2008

Sluta va en sån loser!!!

Idag när jag såg mig själv i spegeln på morgonen så tänkte jag helt plötsligt den tanken.
Jag frågade mig själv varför jag är, och varför jag ser mig själv som en sån loser.
Allting är så bedröööööövligt liksom.
Det finns ingen ljusning, inget hopp, ingenting.
Jag lufsar runt i mjukisbyxor och bara tycker att allt suger åsneröv, men det värsta är att jag verkar acceptera det.

Varför ska jag acceptera det egentligen?
Varför ska jag bara fortsätta bete mig som om hela livet är skit utan att göra något bättre av det?
Varför ha så himla dåligt självförtroende och låta "ähvafan" vara mitt mest använda uttryck?

Livet blir ju faktiskt inte bättre än vad man gör det.

Så i morse när jag såg mig i spegeln och återigen muttrade nåt över min stora näsa eller livlösa hår så blev jag bara så förbannad på mig själv.
Sen stressade jag iväg till dagis och efter det har jag inte tänkt på något annat.

Jag ska rycka upp mig!
Trots att det är en klyscha.

Steg 1 är att klippa håret, köpa nya kläder och nån bra hudvårdsprodukt.
Steg 2 blir att gå ut i friska luften VARJE DAG. Det finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder, moahahaha.
Steg 3, 4, 5, 6 och ända fram till ungefär elvamiljoner kommer automatiskt om jag bara, snälla snälla låt det funka, FÖRSÖKER tänka positivt.

Jag har alltid haft något emot överpositiva människor.
Men nu tror jag att jag inser varför de är så positiva. Det är för att de är så positiva. (förstår ni? jag gör det.)

Jag ska skriva lite nyårslöften.
Eller varför nyårslöften egentligen, låt det bara bli löften.
Nyårslöften är ju till för att brytas.

Livet kommer aldrig bli bra om jag hela tiden går runt och tror att det aldrig kommer bli bra.
Att det ska ta 25 år att komma på det.

Inga kommentarer: