torsdag 8 januari 2009

nästan lite sött

Nuuuu älskar han sitt rum.
Han går in dit hela tiden och stänger dörren. Sen har han kommit på hur man sätter på cd-spelaren, så han gör det och sätter sig i gungstol och bara sitter där och chillar och lyssnar på musik.
Samma skiva om och om igen såklart, men jag är så glad att han har fattat, så mig spelar det ingen roll.
Dessutom när det är läggdags så behöver man bara säga "gå och lägg dig och sov i din säng" och putta lite på honom, så går han rakt in och lägger sig. Ibland sätter han på lite musik innan han ska sova också och ofta är det det första han gör när han vaknar! (även klockan två på natten)
Bättre det än att han hoppar och slår på oss.

Men han sover ju fortfarande inte hela nätterna och täcket funkar ungefär en gång i veckan, så jag ringde läkaren.
Och läkaren var helt uppgiven.
Han sa helt enkelt att han inte visste vad han skulle göra.
Tyckte att vi skulle ta upp det med läkaren på habiliteringen istället, så det ska vi göra.
Men jag tycker ändå att det var konstigt att han inte visste, han som är så kompetent.
Han trodde dock att när medicin inte biter så är det ett djupare problem än bara sömnen i sig.
Och ja det är klart, det visste vi ju, men ska man bara ge upp då eller?
Ska man bara gilla läget och bortförklara det med att det ligger djupare än så?
Ska Amir bara sova 23-02 varje natt hel livet?
Finns det verkligen ingen mer hjälp?
Varför är sömnproblem så bortprioriterade? Speciellt när det gäller små barn.
Jag har fått kämpa och bråka och skrika som en galning för att få lite förståelse för Amirs sömnproblem, trots att han har ett funktionshinder, säkert bara för att han är barn.
Jag har blivit bättre på den fronten nu, men tidigare har jag knappt vågat säga pip angående hans sömn.
Barn ska inte sova, och inte deras föräldrar heller.
Det är nåt man måste räkna med när man får barn. Sömn kan man glömma i 18 år, punkt.
Varför är det så?
Och det är ju klart att medicin inte alltid är det bästa för allting, kan man undvika medicin så gör man ju såklart det.
Men i Amirs fall så verkar det ju som att det inte går att undvika.
OM man inte måste till med drastiska förändringar i hans vardagsliv eller börja gräva i hans hjärna för att ta reda på varför han inte sover. Men det är ju ett jätteprojekt.
Och samtidigt så funkar ju inte vanliga mediciner utan man kanske måste prova nåt starkare, och säg hur kul det är på en 4-åring.
Det är ju som att välja mellan pest eller kolera.

Jag är så förbannat trött på det här med sömn och sömnproblem.
Det tar ju aldrig slut........

4 kommentarer:

camoo sa...

Ni skall inte behöva leva med Amirs sömnproblem. Det du skriver passar in på så många barn som är autistiska. vad har ni för medicin? Vi har Melatonin för att M skall somna och Theralen (5-7 droppar per natt) för att han skall sova 20 - 06. Det funkar för oss och för M. Stå på dig. Amir måste sova. En sak som funkar bra kan vara att gå på en promenad på kvällen. Gäller att passa in den så att han är hemma åtminstone 60 minuter innan han skall sova. Fysisk aktivitet kan göra underverk. Vi använder även musik för nervarvning, t ex Carolas godnatt-skiva med vaggvisor.
Men framför allt - ta fram sömnproblemen! de orsakar så mycket onödigt lidande.

Vad härligt att han gillar sitt rum nu. Det glädjer mig.

Elisabet sa...

Han får 2 st melatonin för att han ska SOMNA IN, och så får han teralen för att han ska sova. Melatonin funkar jättebra för det ändamålet, det brukar inte vara några problem med att få honom att somna. Men sen går ju den ur kroppen efter tre timmar ungefär och då funkar inte teralenet heller. Han får alldeles för mycket teralen redan så man vill ju inte gärna höja dosen. Han får 0,5 ml!! Och det hjälper alltså ingenting. Förutom någon gång ibland. Har försökt hitta nåt mönster, försökt komma på vad vi har gjort de dagar som han faktiskt sover efter. Men det är svårt att se nåt. Han måste vara hemma inomhus två timmar innan han ska sova för då har vi jätteviktiga kvällsrutiner. Men att vara ute så mycket som möjligt under dagen är alltid bra....
I kväll har vi gett han Atarax istället för teralen (efter läkarens godkännande), har svårt att tro att det skulle göra skillnad eftersom atarax är mildare, men ibland är det ju bra att växla mediciner så kanske....

Elisabet sa...

btw, Carolas godnattvisor-skiva använder vi också! =)

camoo sa...

ok, vi ger theralen i samband med den övriga medicinen på kvällen. Hoppas det går bättre med A-medicinen.
Tänker på er...