måndag 23 mars 2009

Buhuu jag har bara 3000 kronor jag är så fattig

Men va? Ursäkta mig, jag är säkert efter min tid, men nu har jag hittat den konstigaste bloggen på länge. Förutom pedofilbloggen som jag hittade en annan gång.

En ung dam har skapat en blogg som heter "Fattigbloggen". Det är ett experiment som går ut på att hon ska leva på socialbidrag en månad, och kolla hur hemskt och hopplöst det är att vara fattig. Den unga damen är själv i sitt hushåll, och har alltså denna månad en inkomst på 8281 kronor. Hon är luspank.

Jag blir irriterad när jag bara har läst ett inlägg. När jag har läst tio inlägg så är jag förbannad. Efter femton inlägg så slutar jag läsa, för annars kommer jag ägna hela kvällen åt att vara sur. Hon pladdrar på i varteviga inlägg om hur fattig hon är och hur mycket lyx som måste "gå bort". Voj voj i ända.

Moralpredikningarna bubblar i huvudet och jag vet inte riktigt var jag ska börja? Eller ska jag kanske sluta direkt istället?

Nej, jag måste reda ut det här.

För det första. Att ha 3000 kronor i fickpengar när räkningar och hyra är betalda är inte fattigdom, inte ens i Sverige. Speciellt inte om man inte har utgifter som inte räknas in i normen, vilket de flesta icke-skuldsatta människor inte har (det blev många "inte" där, hoppas ni fattar vad jag menar). 3000 kronor i fickpengar ÄR alltså inget annat än fickpengar. Och mat då. Men, äter en enda person för 3000 kronor i månaden?

När jag bodde själv så åt jag för ca 1500 kronor i månaden. Så då skulle jag haft 1500 att leva rulle för. Ja, jag vet, det är hiskeligt lite för någon som tidigare har kunnat leva rulle för 20 000, herreguuuuud, hur ska man klara sig liksom? Men om man lärt sig att rätta munnen efter matsäcken så räcker det gott och väl. I alla fall om man inte super varje helg.

För det andra. Jag förstår inte varför socialbidrag ska räknas som den allra lägsta inkomsten. What about sjukpenning, alfakassa, föräldrapenning på lägstanivå? What about ensamstående mammor med fyra barn som lever på 8000 i månaden? Att då gnälla över att 8200 för en enda person skulle vara fattigdom, är ju för fan ett skämt. Man har ju bara sig själv att ta ansvar för!

För det tredje. Så tycker jag bara det är så himla fånigt i vilket fall som helst, att komma och påstå att svenskar skulle vara fattiga!

JA JAG VET, alla har rätt att klaga, jag har tagit upp det innan, men borde man inte ha Afrika i åtanke ändå? Bara lite, lite åtanke?

Muneer har berättat om när han var barn och bodde i ett halvt rum och kök med sin familj. De åt inget annat än ris varje dag, och ibland låg det någon slags grönsak på toppen av rishögen. Han tyckte att "grönsaken" smakade konstigt, men modern röt åt honom att äta det som serverades, för det kostade pengar. Senare fick han veta att den lilla grönsaken var teblad som blivit över från teet.

Och då säger ändå Muneer, när han tittar på de afrikanska barnen på TV, att han var rik i Indien, jämfört med dem. Att han inte hade något att klaga på. Då skäms jag över oss svenskar som har mage att påstå att 8000 per person skulle vara fattigdom. Skärp er!

"Alla människor borde prova att leva på socialbidrag" säger bloggerskan. Javisst, det är ju inte helt fel att påstå det, för vissa kan ju onekligen behöva vidga sitt perspektiv lite. Men man behöver ju inte håna de som faktiskt HAR en ansträngd ekonomisk situation (i Sverige!), genom att varje dag fjanta sig så som hon gör, och klaga över att man inte kan köpa mascara.

Nu var jag väldigt nära att visa min svenskhet och börja babbla om de problem jag har en vecka innan barnbidraget kommer, men jag skippar det, för jag vill inte tävla i eländighet.

Men jag skulle istället vilja säga, alla människor borde inte alls prova att leva på socialbidrag. Istället borde alla människor åka till New Delhi i Indien, ta en riksha till en rutten förort och bosätta sig i ett skjul brevid en prostituerad elvabarnsmamma. Känn stanken, lyssna på gråten, kolla in våldtäkterna, sparka undan en död bebis från gatan ner i diket, försök att äta ris utan att råka få i dig en kackerlacka. Det kallas för ögonöppnare. Att som ensam leva på en hyfsad McDonaldslön är det inte.

Jävla egoistiska, bortskämda västerlänningar. Säger jag bara.






8 kommentarer:

Carl-Henrik sa...

Instämmer fullständigt!
Om jag själv ska göra en jämförelse så var det ju så att jag klarade mig alldeles utmärkt på mitt studiemedel när jag var student. Det jag hade att leva på var drygt 3000 i månaden när hyran var betald, och det gick visst att hushålla med det och till och med unna sig att köpa en skiva ibland...
Så jag begrep inte då, och begriper inte nu, hur så många andra studenter kunde klaga så förfärligt på att CSN-pengarna inte räckte till och att de absolut måste jobba också. Det är lite samma gnällsyndrom där.
Ja, exemplen är ju säkert många och bortskämt är bara förnamnet.

Viola sa...

HA! jag hade då inte tackat nej till 3000 i fickpengar! Den där bloggen känns lite som "bratsen på besök i fattigamansland" som då egentligen inte är särskilt fattigt utan bara lite mindre lyxigt än vad bratsen är vana vid. Rätt pinsamt egentligen.

Micke sa...

Haha, jag har också reagerat på dendär "fattigbloggen" och tänkt att det är överdriven.
Hon får betalt av Aftonbladet för att överdriva. Dessutom heter det inte socialbidrag länge utan "ekonomiskt bistånd". Bara det pekar på hur oseriöst det är.

Elisabet sa...

Bratsen på besök i fattigmansland var ju en träffande beskrivning...
Eller lite som när Paris Hilton och hon den där hennes kompis (har noll koll) skulle leva på landet en vecka, vad hette den serien, "simple life"?
Precis så dumt är det.

Elisabet sa...

C-H ja precis, CSN är ju mindre än det "ekonomiska biståndet"? Glömde ju nämna den inkomsten i inlägget, men där är ju betydligt fler "fattiga". OCH studenter har dessutom mer utgifter, med böcker, studiematerial, kåravgifter mm som ska betalas.
Fattar inte hur det tänks?

Kommandomamman sa...

Jo, det är synd om låtsasfattiga journalister... Jättesynd. Verkligen.

fru fleggman sa...

Det berörde mig starkt när du beskrev "besöket i New Delhi". Började skriva en kommentar men det blev så långt så jag gjorde ett helt inlägg i min blogg istället. Jag tycker mycket om din blogg och läser dagligen, btw.

Jemima sa...

Jag levde på studiebidrag. UTAN studielån... hyran var på 1800, bidraget på 2900 (tror jag det var, inte mer än så iaf) Jag hade m.a.o MINDRE än 3000 i månaden INNAN hyran var betald...