fredag 5 juni 2009

gruff

Detta måste vara mitt straff för att jag försöker sluta amma.

Se vad som händer när man försöker styra barnet och dess behov! De personer som säger att det är mamman som bestämmer ljuger. Haha, det är ju ungen som bestämmer. Allt och hela tiden. Nu får hon precis det hon vill ha. Jag har ammat dygnet runt nu och skippat riktig mat helt, för det är bara hon som kan göra något åt saken. Och hon är sååå nöjd, har inte sett henne så lycklig på tre månader.

När Elias slutade amma så var det på hans villkor = inga problem. När Amir slutade amma så var det också på hans villkor. Sen fattade han ju visserligen aldrig grejen ändå. Men nu när jag försöker bestämma över min egen kropp lite sådär auktoritärt och som en modern kvinna i karriären ska göra (haha), då blir det såhär.

Fan va surt det är att vara maktlös.

Inga kommentarer: