onsdag 17 juni 2009

helvete!!!!

Jag orkar inte bli arg igen, jag blir ju arg hela tiden, det är alltid något att bli arg på. Jag är trött på att bli arg, jag vill inte slösa energi på att vara arg, varför måste jag alltid bli arg? Varför händer det alltid en massa saker som gör att jag behöver bli arg?

Nu är jag arg för att jag hade sett fram emot att börja plugga på riktigt, nu när jag äntligen kommit på vad jag vill med mitt liv. Problemet var att mina betyg inte räcker för att komma in på utbildningen, så jag hade tänkt att läsa upp betygen. Jag hade en smart plan och hade tänkt ut allting in i minsta detalj med dagisstart och föräldraledighet och CSN och hela tjottaballongen.

Och vad händer. Jag får reda på att man inte kan få CSN för att läsa upp betyg. Jag får reda på att man kanske inte ens får läsa upp betyg längre, eftersom regeringen har lagt fram ett förslag om att möjligheten ska tas bort. Hela min plan slås i spillror. Hela mitt liv är numera, och återigen, svart och framtidslöst. Återigen kommer jag att straffas för att jag valde en jävla manipulerande pojkvän istället för studier i gymnasiet. Återigen kommer jag att straffas för att det tagit alldeles för lång tid för mig att komma på vad jag vill göra. Hade jag haft lite koll och bättre planeringsförmåga så hade jag börjat läsa upp betygen redan nu i vår så vore problemet löst. Men nu är det försent.

Så vad ska jag nu göra? Jag har ett par alternativ och inte ett enda av dem känns lockande.

1) tenta upp betygen ändå - med noll inkomst (eeeehhh...)
2) tenta upp betygen ändå - och få inkomst genom att jobba på något skitjobb. Vilket kommer att resultera i att jag aldrig kommer få sova, aldrig kommer få ha tid med barnen och säkert inte lyckas med tentorna eftersom jag kommer att vara alldeles för trött. Är det värt det? Det är frågan.
3) tenta upp betygen ändå - och strunta i att lämna Maria på dagis och istället ta vårdnadsbidrag (pytteinkomst). Problemet är, när ska man hinna plugga om hon är hemma? Hon är en lugn och go och underbar bebis, men hon växer ju, och hon kommer bara kräva mer och mer. Det blir samma skit som ovan, jag kommer nog inte lyckas med tentorna över huvud taget.
4) strunta i att tenta upp betygen - gå någon annan jävla utbildning som jag kommer in på, men som är ett andrahandsalternativ, och jag kommer vara sur och deppig över det i resten av mitt liv eftersom jag inte jobbar med mitt drömjobb. Det är inte ett alternativ. Det är inte ett alternativ. Det är inte ett alternativ. Förstår inte varför jag skriver det som alternativ. Kanske för att den bekväma sidan av mig gärna suktar efter att göra så, och nu måste jag övertyga mig själv om att det är inte ett alternativ.

Jag hade ju bestämt mig för det här nu, det var ju det här jag ville göra. Jag ville helhjärtat sätta mig ner och plugga, plugga, plugga, utan att bli störd, fokusera, på dagtid, och med mitt mål i sikte. Jag hade sett fram emot det, jag var hundra procent säker på att det var det jag ville och jag var säker på att det skulle gå så bra! Men nu blir det bara skit av allting.

Nu kommer jag inte lyckas, nu vet jag inte alls vad jag ska göra, vad fan ska jag göra???

Jag vill inte låta något komma i vägen nu när jag äntligen har bestämt mig, jag vill inte det, jag vill inte det, jag vill inte det!

13 kommentarer:

lalandakid sa...

Du har säkert redan tänkt på det men,
har du gjort högskoleprovet?

Jag gjorde det ett par gånger och ökade mina chanser rejält och kom in på en bra utbildning på det viset.

Jemima sa...

Kan du inte skriva in dig på någon kurs som verkar lagom flummig och lätt att klara utan särskilt mkt plugg... samtidigt skriver du in dig på komvux för att läsa upp betygen, och så ägnar du tiden åt komvux samtidigt som du får studiemedel för den andra kursen. :)
Carl-Henrik läste t.ex en kurs om moln och väder en gång när han inte visste vad han skulle göra, den verkade ganska lätt. ;)

lantluft sa...

Mitt förslag är att gå en annan gymnisial utbildning på Komvux och satsa på höga betyg så du kan använda dom när du söker in till högskola eller dylikt om du har dom planerna dvs.

Elisabet sa...

lalandakid: ja jag har gjort det två gånger, men det blev inte så bra resultat. Jag tänker göra det i höst igen men jag räknar inte med att resultatet blir så bra så att jag kan komma in på utbildningen i vår. Försöka duger ju såklart, men det är dumt att ta det för givet och då återstår frågan om vad jag ska göra...

jemima: det är ett alternativ men jag måste ju klara kursen för att få fortsatt CSN och jag är inte säker på att jag skulle hinna plugga så mycket. Jag vill inte att barnen ska gå så långa dagar på dagis. Visst kan man plugga på kvällar och helger också men frågan är hur mycket man orkar när Amir aldrig sover på natten :-(

lantluft: En hel gymnasieutbildning? Flera år? Eller finns det kortare? Annars tar veckorna slut så att jag inte kan få CSN sen när jag ska gå på högskolan....

Jemima sa...

Fast csn på komvuxnivå får man ju 4 år av, och på högskola ytterligare 4 år. I alla fall var det så "på min tid". Dvs för 8 år sedan. (shit vad tiden går...) :)

Maja sa...

Ja, jag har samma problem som du. Kan inte söka till högskola med mitt gymnasiebetyg. Men jag söker in via 25:4 regeln, dvs att man är över 25 år och har minst 4 års arbetslivserfarenhet (det räknas om man varit hemma med sina egna barn). Men de håller ju på att ta bort den regeln, tror dock att man kan söka med med vissa speciella regler, typ att man kvalificerade för den förra hösten eller nåt sånt. Värt att kolla upp i alla fall!!
MEN, då måste man ju ha något annat än betyg att söka på = ett högskoleprovsresultat. Själv har jag förhoppningsvis tillräckligt, 1.6, för att komma in på socionom utbildningen (visst är det den du också vill gå?), fast här i Sthlm.
Det går ju att se antagningsstatistik för just den utbildning du vill söka, så vet du ungefär vilket resultat du behöver.

Lycka till! Jag håller tummarna för dig!
Maja

fru fleggman sa...

Nu är jag inte så superinsatt, men hur fungerar det med folkhögskola? Jag har en kompis som läste in gymnasiekompetens där och nu läser hon på universitetet. Det var väl med de gamla reglerna iofs.

Ett annat alternativ är att ta ett banklån för den tiden du läser upp betygen och ta studielån sedan. Har du någon som kan gå i god för dig om du tar ett banklån, om ni inte får ett lån själva? Hur många terminer behöver du läsa tror du, två? Det känns ju så himla fel att du inte kan börja läsa när du när väl bestämt dig!

Elisabet sa...

Jag vet faktiskt inte reglerna alls, vare sig för folkhögskola eller hur många år man får på komvux. 25:4-reglen har de tagit bort, och jag kvalificerade mig inte till den förra året heller då jag var för ung. Tyvärr. De har tagit bort 5 års arbetslivserfarenhet från hösgkoleprovet också tyvärr.
Nej inga lån förutom studielån, tack... vill helt enkelt inte det...

Jo det är socionom jag ska söka, här i jkpg. Det krävs 16,4 i medel och jag tror det bara var runt 1 på högskoleprovet så antagligen skulle jag väl kunna komma in på det. Men om jag inte gör det i vår så måste jag ju vänta ett halvår till med ovisshet. Suck.

Känns som att det vore lättare att ha Maria hemma tills hon är 2 och gå på vårdnadsbidrag (och svälta) och vänta tills jag kommer in på högskoleprovet faktiskt. Men nu hade jag ju förberett mig på det här till hösten. Så det är inte så kul det heller. Och jag vet inte hur man stimulerar en så stor unge hemma. Det är inte min grej, förlåt så hemskt mycket för det.

Jemima sa...

Gå på öppna fsk med henne... eller liknande. Och man måste inte stimulera dem hela tiden heller för den delen.

Anonym sa...

Men du, med tanke på den förtvivlan som blogginlägget ger utryck för, så tycker jag att du avvisar högskoleprovsalternativet alldeles för lättvindligt. Självklart är det din lösning! Okej, alla kan inte få 2,0 men 1,0 är jag helt säker på att man kan greja om man bara lägger lite tid på att förbereda sig! Gör några gamla högskoleprov under sommaren när du kommer åt, och be sen din man ta huvudansvar för barnen den sista veckan, då skall du ägna dig helt åt hp-förberedelse. VIKTIGAST är kanske att du får sova natten före, då måste din man ta barnen och du få sova en rejäl natt. Om det går vägen slipper du dessutom CSN-lån och att kasta bort tid på studier som inte strikt taget är nödvändiga. Högskoleprovet kan vara en fantastisk möjlighet - satsa på det istället för att bestämma dig för att det är kört i förväg.

Strunta i vårdnadsbidraget. Det är löjligt lite pengar och jag tror att dagis är bra för ungar.

/en trogen läsare i Gbg

Elisabet sa...

Anonym: ja du har helt rätt. Det kanske inte är så svårt med högskoleprovet som man kan tro, det är nog svårare att läsa upp alla betyg. Jag har gjort högskoleprovet tidigare men fått väldigt dåligt resultat, säkert eftersom jag inte varit förberedd öht. Men om jag förbereder mig ordentligt så kanske jag fixar det, omöjligt är det inte.

Frågan är bara hur man löser det rent ekonomiskt i höst, för jag hinner ju inte komma in på skolan förrän i vår. Har ingen föräldrapenning kvar och har ingen rätt till a-kassa, så det suger lite. Eller ganska mycket.

sarah sa...

Jag kom in på min socionomutbildning i Lund med 1,4 på högskoleprovet. Tror dock Lund har högre antagningskrav eftersom så många vill läsa där. Vad jag ville säga är att jag lyckades höja mig från 1,2 till 1,4 genom att beställa hem papper att träna på via internet och jag tränade inte överdrivet mycket. Att läsa böcker och tidningar, träna upp förmågan att läsa snabbt är nyttigt också.

lalandakid sa...

Jag har gjort högskoleprovet flera gånger!
Bäst gick det när jag hade sovit gott, gjort yoga inför det samt ätit väldigt nyttigt och bra dagarna innan.
Jag spenderade även tiden innan med att förkovra mig i dagstidningar, räkna lite matte och läsa lite på engelska och sånt bara för att sätta igång hjärnan.
Det hjälpte! Jag fick upp mina högskolepoäng med hela 0.5!
Då kom jag in.