onsdag 10 juni 2009

någon ska väl kunna ge dem en spark i röva

Jag är arg. Det har gått sex månader sedan vi gjorde beställningen på vårt nya staket som ska skydda Amir från att rymma och bli påkörd. För en månad sedan kom snickarna hem hit och mätte, sa att det skulle vara ordnat inom tre dagar, men efter det har jag inte sett en skymt av dem. Man börjar tro att de prioriterar annat än oss. Ja för vi är ju inte så viktiga, vi kanske kan sitta inomhus hela sommaren, eller varför inte binda Amir i en löplina?

Jag börjar tänka att jag ska hota hyresvärden med ett telefonsamtal till tidningen. Tidningen älskar snyfthistorier, och jag skulle kunna hjälpa dem med en sådan. På allvar. Jag kan se det framför mig;

"Nu är sommaren här och människorna kommer ut från sina hålor och tar fram kaffet på altanen. Barnen hoppar på studsmattor och leker i poolen medan mamma och pappa vilar i en solstol. Men inte hemma hos Elisabet och Muneer. Där måste dörren vara stängd och låst, och något kaffe i en solstol blir det inte. Anledningen är att hyresvärden inte prioriterar ett staket till deras 4-åriga, autistiska och tillika rymningsbenägna son."

Och så kan det vara en bild på en bekymrad/sur, blek mamma med stripigt hår som står med en utsträckt arm mot det rangliga halvmeters-staketet som finns där för tillfället. I bakgrunden på fotot kan man skymta en galen funktionshindrad pojke med utbrott som heter duga, för att han inte får gå ut.

Det skulle tidningen gilla. Och jag skulle gilla det. Och hyresvärden skulle inte gilla det.

Men jag är för feg för sånt, och det kanske är lite patetiskt. Men usch va sugen jag är på att slå slag i saken om snickarna inte har kommit den här veckan.

Jag orkar inte ha stängd dörr längre.

8 kommentarer:

Magda sa...

Jag förstår att du är irriterad! Säg till hyresvärlden att han får fixa det innan ett visst datum och sedan "går ni vidare" med fallet!

Är du medlem i Hgf? De kan säkert hjälpa dig om inte annat! Annars var ju tidningsartikeln bra, färdigskriven och allt!

karibien sa...

Låter som en bra idé!

Eller så kan du börja med att ringa chefen på hantverkarfirman - jag ville bara kolla ditt namn och din titel så det blir rätt i tidningen sen...

Om jag var du skulle jag inte vänta, snart är det midsommar och sen semester för snickarna.

Lycka till!

Sara sa...

Jag tycker tidningen är en jättebra ide!
Och jag skulle inte vänta, nu börjar sommaren och semestrar och annat trist.
Ring lokaltidningen och tipsa om din blogg....

Elisabet sa...

Tack för att ni påminde mig om semestern. Det hade jag inte kommit på själv. Så nu blir jag lite smått stressad och måste ringa i morgon och tjata på dem... en fjärde gång.

Fy fan, hemska tanke om det inte blir fixat till semestern :-(

Elisabet sa...

Och jo vi är medlemmar i Hgf! Jag kan ju hota både med dem och med tidningen :-)

Sara sa...

Hota på, det brukar vara jäkligt effektivt

lalandakid sa...

Hota med tidningen! Jag är inte bara mamma till Isa utan även journalist i botten och vet att det fungerar.
Och om du ringer tidningen behöver du kanske inte ens vara med,
det kan räcka med att en reporter därifrån ringer till de och börjar ställa frågor för att de genast ska sätta igång med staketet.

Media är inte alltid av ondo,
jag lovar!

Jag har gjort både reportage om andra och själv varit i tidningen i egenskap av "arg mamma till funktionshindrat barn"
och det funkar :)

Lycka till!

Kristoffer sa...

Min fru har ibland hotat med att "gå vidare i ärendet" och då brukar saker lösa sig oerhört effektivt.