torsdag 9 juli 2009

och jag måste bara säga...

...tack så hemskt mycket för alla kommentarer, tips och pepp-talk på inlägget om Liseberg etc. Vi har bestämt att vi ska ta med Amir vart vi än åker i sommar, för det verkar som att det kan gå bra trots allt. Man behöver ju inte vara överdrivet pessimistisk.

Sen är det ett litet dåligt samvete som spelar in också... Även om Amir kanske inte ens tänker på det, så får jag dåligt samvete eftersom han är så mycket bortlämnad nu för tiden. Jag är trött på honom. Otroligt trött på honom. Jag tar varje chans jag får att göra mig av med honom. I augusti börjar en avlösare också, förutom alla miljoner dagar på kortis.

Det dåliga samvetet är enormt, men jag känner att jag behöver det, jag har så otroligt många tomma batterier som måste laddas för att jag ska kunna vara en bra mamma åt honom i fortsättningen. Och det går inte utan att lämna bort honom.

Så då tänker man ju att han kan ju i allafall få följa med på lite utflykter. Så att han i alla fall får vara med oss ibland. Med hörselskydd och mp3-spelare. Och man får ju anpassa sig efter honom. Elias får ändå det han behöver när Amir är borta (och annars också egentligen, men man får helt enkelt skyffla undan honom).

Jag hoppas det blir bra så.

4 kommentarer:

lalandakid sa...

Och skulle det ändå gå åt skogen med utflykterna så är det inte hela världen, eller hur?
Det går att göra annorlunda nästa gång isåfall.
Jag vet inte hur mycket du har läst i min blogg men jag tog med Isa överallt från början och sen tog jag bort saker allteftersom de eventuellt inte funkade att göra.

Avlösaren eller assistenten är inte bara till för att du ska få ork, de är inte minst till för Amir också. Funkar det bra så är de en ovärderlig "kompis" till dem och finns där bara för dem. Så det ska du inte ha dåligt samvete för!
Kram

Anonym sa...

Jag ser inte i din "läslista" att du följer Mammann

http://mammann.se/index.php

men jag hoppas att du har hittat dit. Annars: läs!

Tänkte på några av hennes senaste kloka, ärliga och delvis uppgivna inlägg apropå det du just skrivit.

Tack för att du berättar om hur ditt liv ser ut. Ta hand om dig så gott det går!

/S, som hittat dig genom Lady Dahmer (har jag för mig)

Elisabet sa...

lalandakid: ja precis. Det kan ju bli skitjobbigt kanske men man behöver ju inte RÄKNA med det, och om det nu blir det så vet man det till nästa gång och då vet man om man ska göra nåt annorlunda. Man lär sig av sina misstag helt enkelt.
Jo det är ju väldigt mycket för Amirs skull också, eller faktiskt, kanske mest för hans skull. Han blir väldigt försummad emellanåt när de andra två kräver sitt och han bara nöjer sig med sin gunghäst. Då blir det underbart med en avlösare som kan komma hit och bara vara med honom och ge honom maaaaassa uppmärksamhet. Utan att man får dåligt samvete.

Anonym: Jag hade helt missat den bloggen, tack för tipset! Väldigt intressant!

Och varsågod, det är väl inget :-)

lalandakid sa...

Mammann är jättebra! Jag läser hennes blogg och har haft tillfälle att möta henne irl en gång.
:)