lördag 15 augusti 2009

Något som gör mig FÖRBANNAD spräcker min bloggpaus

Ja, jag kan inte låta bli att skriva, det går inte. Jag hade tänkt att ha en bloggpaus på obestämd tid, men nej, det går inte. För jag har läst en sak nu som gör mig så arg, så arg, och jag tycker att det kan inte upprepas tillräckligt många gånger, så jag måste skriva om det jag också.

Anna och Natta skriver om leksaksaffärer som säljer leksaksvapen. "Jamen kom med nåt nytt", tänker ni, "barn har lekt krig i alla tider, speciellt pojkar, det är det de viiiiiill leka, annars tar de en pinne!"

Jojo, men hur var det nu, bara för att något har pågått i "alla tider" så betyder det väl inte att det är rätt? Exempel: krig. misshandel. brott över huvud taget. pengakåthet. svält. djurplågeri. Det finns mycket som pågått i alla tider. Det är inte ett argument så var tyst!

Var tyst och förstör inte våra barn. Barn är oskyldiga, tills den dagen då de ser allt våld och vill vara del i det. De vill det eftersom det är normen. Men det är inte rätt. Om vi någon gång i livet ska få en fredlig värld, för det vill vi väl ha, då måste man börja någonstans. Och jag tycker det är självklart att börja med barnuppfostran. Att börja med att uppfostra barnen att krig är fel, döda är fel, skjuta är fel, skada är fel. Även om det är en lek.

Hur mycket ni än tror att barnen inte blir terrorister som vuxna bara för att de har lekt krig som små, så stämmer inte det. Nu sitter jag självklart inte och säger att alla krigslekande barn blir terrorister, herregud så dum är jag ju inte. Men någonstans lär de sig att våld är något helt normalt, det är naturligt och okej att ta till våld, krig finns i vårt samhälle och har alltid funnits, barn får leka med vuxensaker, därför är det okej. Normalt. I många fall nödvändigt.

Men nej säger jag. Mina barn ska aldrig få leka med vapen. Aldrig. Aldrig. Aldrig. Över min döda kropp. Aldrig. Det spelar ingen roll vilka dumma argument folk kommer med, här är något som jag är konsekvent med. Man kan diskutera min konsekvens inom föräldraskapet på många andra plan, men inte här.

Elias kom hem häromdagen från dagis med en pinne som han viftade mot mig och skrek "nu suter ja dej!". Jag blev förbannad, uppriktigt förbannad, tog pinnen ifrån honom och tänkte börja predika. Men sen kom jag på att han kanske inte förstår sånt ännu, så jag nöjde mig med att avleda honom och sa till honom att jag vill inte att du skjuter andra, det är inte bra.

Om vi skulle tillåta våra barn att leka krig så vore det respektlöst, kränkande och dubbelmoral i allra högsta grad. Mina barns pappa har vuxit upp i krig. Han har dagligen sett bombade barn och lemlästade människor. Han har hoppat över minor och fått hembesök av tungt beväpande soldater åtskilliga gånger. Ett barn. Och det är ju inte bara han som har haft det så, det är barn över hela världen, det vet ju alla. I vissa länder dödar barnen varandra, det är barnen som gör tungbeväpnade hembesök. Det är barnen som lever i en mardröm.

Och samtidigt som detta pågår på blodigt allvar, så finns det uppenbarliga idioter, ja, jag räds inte för att säga det, idioter är det som köper vapen till sina barn. Som barnen leker med och tycker att allt bara är en rolig lek, på låtsas. Och går sedan hem och äter pannkakor. Och växer upp med tron att våld är naturligt i samhället. Och tror att när människor krigar, då är det en lek.

Vad är det för föräldrar? Vad är det för så kallade vuxna människor? Har de missat något? Har de kanske tappat något? Möjligtvis en viktig del av hjärnan? Ni får säga vad ni vill, om ni tycker jag överdriver, men i det här ämnet kommer jag aldrig ge vika.

Jag har bara en fråga. Hur kan man få människor att sluta skada varandra om de lär sig från barnsben att det är normalt?

9 kommentarer:

Emma sa...

Du har så rätt så rätt och du är så klok så klok! Underbar blogg du har på alla sätt som är läsvärd till 100 % , tack för allt du skriver och delar med dig av!

Micke sa...

Människan är inte tillräckligt intelligent för att kunna leva upp till den nivå som behövs för att kunna möta världen och konsekvenserna.
Jag fick själv leksakspistoler som liten men det har jag tack och lov rett ut med mitt barnjag som vuxen kan man säga. Å andra sidan gör jag fortfarande våldsamma filmer så lite har jag kvar. Men jag mår illa av att se barn med krigsleksaker.

Elisabet sa...

Mikaeli: visst är det så, visst är det så. Usch.

Emma: Tack så jättemycket! Gud va snällt skrivet! *rörd*

Pethra sa...

Du har en mycket bra poäng. Jag har, i ärlighetens namn, inte funderat speciellt mycket över detta fenomen ännu. Har en 18-månaders hemma och även om det inte är aktuellt ännu så dröjer det säkert inte så länge.. Jag ska ta till mig av dina ord, och tänka steget längre än vad jag gjort hittills. Tack för en bra tankeställare!

Elisabet sa...

Pethra: varsågod! Det var så lite så :-)
Jag gillar att skapa tankeställare...

cpmamman sa...

Tack fina Elisabeth för att du alltid är så skarpsinnig. Om bara fler kunder vara så.

Visst är det dubbelmoral vi lär våra barn. Hemska tanke. Min barn kommer inte heller få leka med vapnen. Någonsin. Inte heller tänker jag uppfostra dom med lätt aga som ännu en gång kommit upp på tapeten! Och till min stora fasa verkar många föräldrar tycka att det är rätt att slå sina barn i uppfostringssyfte. Hur ska våld, mild eller ej, någonsin kunna lära våra barn rätt?

Samtidigt som vi predikar om att dom ska vara snälla etc. etc. Jag blir verkligen ledsen ibland med tanke på det hårda klimatet våra barn tvingas leva i. Allt för att bevara renheten hos mina barn så länge det bara går.

Tack för att du är på den mjuka sidan.

Elisabet sa...

Tack själv! :-)
Jo jag har också läst det där om aga, man blir ju mörkrädd. Kanske skulle skriva nåt om det också, hmm..

Jemima sa...

Jag vill inte heller att barnen leker krigslekar och liknande.

Däremot tror jag inte att de är "oskrivna blad" som lär sig allt sånt från vuxna eller andra barn... utan jag tror att de - tyvärr - har det inom sig. Barn kan vara MYCKET elaka helt utan hjälp från vuxna... Från att de slåss med varandra är steget inte långt till att de låtsas att de dödar varandra.

Men helt klart håller jag med dig om att vi vuxna måste vara konsekventa och framför allt tydliga med att sådant är INTE OK!

Kommandomamman sa...

Nej, mina barn kommer inte att få ha leksaksvapen heller.