torsdag 17 september 2009

logik kallas det.

Nu har det sprungit hantverkare här i lägenheten sedan årsskiftet och fixat, fixat och fixat. Jag har emellanåt varit förbannad och ringt och tjatat på antingen dessa hantverkare, kommunen eller arbetsterapeuten. För att ingenting går tillräckligt fort eller blir tillräckligt smidigt.

Vattenskada nummer två på ett halvår (!!!) har just blivit renoverad och vår lägenhet är härmed helt autism-anpassad. Man är nästan lite tjenis med hantverkarna och de skojar om att nu har de gjort en himla massa jobb med oss och nu vill de inte göra mer och så känner de sig stolta över sina verk. Och själv blir man ju glad för att det är beboeligt.

Men så kommer jag på att jag vill flytta. Helt på allvar. Helt på allvar känner jag att vi måste flytta härifrån. Och nu kan man inte det. För då är hela jobbet förgäves. Och hantverkarna blir ledsna och kommunen kommer tjura om de måste bostadsanpassa ännu ett hem.

Smart, jävligt smart. Nu är jag fast här i minst tio år. Skiiiit!!!

4 kommentarer:

Sara sa...

Du har all rätt i världen att flytta och INTE ha ett dugg dåligt samvete för det

Elisabet sa...

Men kan de göra om anpassningen då? På hab sa de att vi skulle tänka till ordentligt innan vi ansökte om anpassning eftersom att det är svårt att få många gånger i flera bostäder. Och då kändes det väl okej att bo här så vi ansökte ju, men nu är det för liiiiitet.
Men jag vill INTE flytta om vi inte får anpassning igen!
(och det är dessutom jobbigt att behöva vänta så länge igen som vi gjort...)

Jemima sa...

Men om du flyttar måste ju Amir byta dagis?
Vart skulle du vilja flytta i så fall? Säg Tjörn? :)

Elisabet sa...

Nej nej nej... inte flytta här ifrån helt och absolut inte till tjörn :-D
Nej han får gå kvar på samma dagis om vi bor i samma kommun, han får taxi isf, så det är lugnt (redan kollat upp det). Skulle aldrig ta honom ifrån hans dagis!