måndag 21 december 2009

jag = elak egomorsa?

Så här i juletider så får man ju hem en massa grejer som ungarna har gjort på dagis. Väldigt mycket grejer faktiskt. Det är likadant varje jul och varje påsk och varje terminsavslutning. Oändligt många teckningar med två streck på, samt en massa pyssel.

Man kan ju inte låta bli att tycka att det är sött. Man ser ju framför sig hur kidsen sitter och pysslar och pular med det där för att de ska få till det. Eller rättare sagt Elias. För Maria har ju inte gjort sina grejer själv, för det har ju fröknarna (oj förlåt, pedagogerna!) gjort, och likadant med Amir. Det syns dessutom, för Elias grejer är fulast. Eller kanske är det så att de faktiskt har gjort sakerna själva och är väldigt begåvade? Hoppas kan man ju alltid.

Hur som helst. Barnen har gått på dagis i två år och jag tror vi har femton kilo pynt här hemma. För jag kan ju inte med att slänga det. I alla år har jag dessutom samlat på mig alla teckningar som barnen har gjort, även hemma. Jag kan inte slänga dem, precis som med pyntet. Vid varje storstädning så kommer jag till en punkt då jag står och väger fram och tillbaka om jag ska slänga hela skiten, men det slutar alltid med att jag bara inte kan. Vilket resulterar i sju stora lådor med en massa skrynkliga så kallade teckningar.

Och jag kan ju liksom inte hänga upp pyntet i lägenheten. Det är fult. Det är inte smakfullt. Det passar inte in i vår inredning, som visserligen inte är så fin ändå, men det blir ju inte finare med en massa sånt. Och om jag slänger det så känns det som att jag sårar ungarna trots att de inte fattar någonting. Som ett julkort som Elias hade gjort, det var verkligen inte vackert. Helt ärligt så föreställde det ingenting, även fast han sa att det var en gris. En sån grej skulle jag kunna slänga på stört.

Följden av detta är att varje gång som vi storstädar och varje gång som vi kommer flytta de närmaste 15-20 åren, så kommer vi att släpa på allt detta skräp. I slutändan kommer jag att dö och då sitter Elias och Maria i en källare någonstans och går igenom all skit som jag sparat genom åren. De kommer då att hitta alla sina egengjorda grejer, hånskratta åt det, tycka att deras mamma var störd och sentimental, och vidare slänga allting, för de har ju makten över sina egna konstverk. Och då har jag släpat på dessa grejer i en massa lådor i 15 år helt i onödan.

Och med detta i åtanke så vill man helst kasta allt i sopen i samma sekund som man kommer hem från dagishämtningen. Men finns det någon förälder som verkligen gör det? Det känns ju som att man ska jubla över "presenterna", och stolt hänga upp dem överallt i hemmet, för då är man en bra mamma som älskar sitt barn och alla dess verk. Men jag kan liksom inte det heller. Är jag grym då? Även om jag visserligen tycker att barnen är duktiga.

Hur gör ni med allt pynt som ni får med er hem? Tycker ni att det är gulligt eller irriterande (var ärlig nu)? Hänger ni upp det och tycker att det är jättefint, gömmer ni undan det i väntan på bättre tider, eller slänger ni det?

12 kommentarer:

N sa...

Vi har ett arbetsrum som ännu inte är renoverat, där hänger utvalda delar av barnens "konstverk". Vissa teckningar sparar vi, andra slängs. Den här julen har det blivit ofantligt mycket pyssel som ena pojken tagit hem och det mesta blir liggande i arbetsrummet men vissa pynt är i köksfönstret.

Alltså, det går ju inte att spara allt, då skulle man behöva ha en hel lagerlokal. Vissa teckningar har jag lagt undan för det är säkert kul för dem att ha som vuxen.

Sara sa...

Teckningar behåller jag ett tag sen rensar jag om det inte är nått speciellt

Ändå är det rätt mycket kvar....
Pyssel slänger jag när det går sönder och resten hänger just nu i julgranen

Nina sa...

Vi sållar, sparar det som det är lagt arbete bakom och slänger resten. Sparar julpynt över jul och slänger det efter jul (för det kommer ju nytt nästa år igen) En del blir det julklappar av..
Kram Nina!

Tina sa...

Om det är något utöver det vanliga så spar jag det, annars åker det i soporna.
Jag tror inte mina barn måste gå i terapi i vuxen ålder för det. Nejdå.

Mitt råd: Gallra, gallra en gång till och resten till återvinningen.

gladmymlan sa...

ja men visst! det är ju det jag grubblar mest som oftast över...det GÅR inte slänga tre barns "pynt" även om det är en kotte i ett snöre:)
jag har TÄNKT att typ spara dom finaste grejerna, skaffa en lamineringsapparat o laminera några fina teckningar o sen ha en låda vackert uppmärkt med BARN-PYNT...men istället ligger det fula teckningar med streck på blandat med hyfsat fina lerskulpturer huller om buller i alla hörnen i huset...
hur GÖR man?!
kram

lalandakid sa...

Jag har flyttat några gånger,
och då har jag faktiskt slängt det mesta!
Jag har bara sparat lite saker som går att använda eller är fina,
resten är borta.

Och ändå är det bara Isas grejer (som jag VET att mestadels fröknarna gjort och inte hon).
Småbröderna har ju inte börjat på dagis (förlåt, förskola!) än...

Jag platsar bra i Elak Mamma-kategorin.

Elisabet sa...

Problemet är ju att jag tycker att med hänsyn till barnens ålder osv så är de flesta grejerna ganska fina även om de egentligen inte är fina. Jag kan liksom inte gallra ut dem heller. Att det ska sparas om det tex ligger arbete bakom eller är något speciellt, så tycker jag ju om allt. Nu är ju barnen så pyttesmå men när jag tex gick i lågstadiet och vi gjorde en jäkla massa pynt varje jul så arbetade man ju ganska mycket med dessa pilliga saker och jag hade nog blivit ledsen (i den åldern) om mamma inte ville ha det i granen tex. Och då tror jag att mina barn tänker samma sak fast jag vet att de inte gör det.
Vi har ingen gran heller så vi har ingenstans att hänga allting. En del grejer fattar man inte ens vad de föreställer eller hur man ska använda det liksom :-/ Sen vet jag inte om jag tycker att det är så fint att ha sånt pynt i granen, jag gillar "stilrena" granar, men jag är väl jättehemsk som säger så, en riktig småbarnsmamma ska väl bara ha barnpynt i granen.
Jag vill egentligen slänga allting för jag tycker typ det är oanvändbart men jag har inte hjärta!!! :-(

Lusth sa...

Robins grejer hänger i hans rum. :) På så vis kommer man undan ifrån att hänga det fulaste i resten av lägenheten. Hehe

Jemima sa...

Vi hänger upp pysslet i deras rum, och sen efter jul tänker jag fråga om de vill att det ska sparas. Teckningar sållar jag hårt i och slänger de flesta, en del får först hänga uppe ett tag men sen åker de i pappersinsamlingen.

Jag har fått tips av andra att man kan fota alla egengjorda pysselsaker innan man slänger dem så finns ju minnet kvar i alla fall! Du kan ju ha en mapp i datorn märkt pyssel med 517 kort i. :)

fru fleggman sa...

Tack Elisabeth, för att du fick mig att skratta, jag behövde verkligen det. Min lille son dog i torsdags och jag trodde aldrig att jag skulle skratta igen. Nu kom du med igenkännandets glädje och rörde vid något i mig. Det betydde mycket.

Elisabet sa...

fru fleggman:
Oj... jag vet inte vad jag ska säga. Mer än att jag vill ge dig all världens kramar och styrka. Jag beklagar verkligen, men jag är glad att jag fick dig att skratta. Hoppas att ni kan ha en fin jul i alla fall, så fin som den kan bli. Jag skulle vilja säga att jag förstår men det gör jag inte, däremot känner jag med er. Ta hand om er.... kram igen :-(

Magda.nu *En fjärt i rymden sa...

Du är inte elak!

Saker måste kastas pga överlevnad! Det skulle bli misär om man samlade allt efter tre ungar...


GOD JUL önskar jag dig och din familj!