torsdag 7 januari 2010

min dotter har npf.

Annars vet jag inte vad det är för fel på henne. Jag har aldrig träffat på en så bestämd unge! Jag vet inte om det är normalt. Det är helt galet faktiskt.

Det verkar vara ganska populärt bland föräldrar att prata om sina barn (speciellt döttrar konstigt nog) som envisa och bestämda. Att de har viljor av stål och hit och dit. Men jag undrar om det bara inte är något som de säger för att de vill visa att deras barn är så försigkomna. Eller nåt. För alla kan ju inte vara sådana? Hur kommer det sig i så fall att majoriteten av kvinnorna på jorden växer upp och blir underlägsna, fjompiga och följer vartenda regel och ideal som finns? Vad hände med bestämdheten och envisheten som de hade när de var bebisar/småbarn? Man kan ju undra.

Hur som helst. När det gäller dotra mi så har hon nog npf eller nåt, för så galet bestämd som hon är kan man inte vara annars. Hon ska bestämma allt och över alla, och om hon inte får det så blir det hus i helvete. Och tilläggas bör att hon är 16 månader gammal, och hon styr hela vår familj med järnhand. Jag kan se tydliga autistiska tendenser, med att saker ska vara på sin plats och utföras enligt speciella rutiner och ritualer, annars får man minsann ångra sig bittert.

Jag undrar bara om detta är normalt? Jag har ju alltid haft en magkänsla att det ska vara något fel på henne, nu kanske det börjar visa sig vad det är. För helt ärligt talat, när andra föräldrar pratar om sina barn som så fruktansvärt bestämda och man sedan får se exempel på vad de menar, då är det bara en liten fjuttig bråkdel av vad Maria är. Amir har faktiskt inte varit på långa vägar som henne, och absolut inte Elias.

Jag är på god väg att sälja henne till högstbjudande för jag orkar fan inte med henne snart. Bläää hur ska hon bli när hon är tonåring? Och varför är det bara jag som får alla jobbiga ungar? Varför har alla andra så himla beskedliga och snälla och underbara och heliga barn? Jamen så kan det ju gå när man blandar raser kanske. Och med eftertanke så är många kvinnor i min släkt likadana och även alla kvinnor i Muneers släkt. Fan också, det var ju smart gjort av oss. Inte.

Och förresten har det tagit fyra timmar att skriva det här inlägget eftersom en viss liten dam kräver att jag ska rätta mig efter hennes regler och åsikter varje sekund hela dagen. Jag vill ha mitt liv tillbaka!!!!


gnällunge som får sitta på bordet och rita på sig själv och äta pennor bara för att hon ska vara tyst (och bara för att jag tar kort så ska hon fjäska och smila upp sig för att verka snäll när hon i själva verket är en skitunge)

13 kommentarer:

Kristoffer sa...

Sådan mor sådan dotter :-)
Jag bjuder 10 kronor för Maria.

Elisabet sa...

äh.

Varsågod, du kan hämta henne snarast.

Lusth sa...

Hon är ju så söt att jag skulle kunna käka upp henne. Envis eller inte så är hon riktigt bedårande. Jag vet inte om det är så att flickor är på det viset när de är små... Kanske är det så. Jag önskar mig en flicka nästa gång (förbjudet jag vet) men man blir ju lite orolig om de blir på det viset. Jag har svårt nog att kuva den har jag redan har. (Det där lät illa det också...)

Elisabet sa...

Det är säkert så att när pojkar och flickor är individer när de är små, och då blir många flickor såhär och även många pojkar... Men sen när flickorna växer upp så får de minsann lära sig att man inte ska tjafsa och käfta emot och vara envis för så beter sig inte en riktig flicka, killarna däremot får fortsätta sin bana.... *hmpf*

Det är väl ok att önska sig en flicka, det gjorde jag också, alla tre graviditeter. Fast det sa jag visserligen aldrig :-o

sara sa...

Söt som socker!

Men du, om du misstänker det på allvar så tycker jag du ska försöka få tag på BUP
För ju tidigare hon i så fall får en diagnos desto lättare för henne och er

M är envis som synden, det går ite att förstå om man inte träffat henne eller har en likadan

Inte ge efter har jag hört men om man vet att barnet kna hålla på i timmar så är det inte så lätt att inte ge efter

Elisabet sa...

Skenet bedrar :-)

Nä jag vet inte, kanske vänta tills hon blir två i allafall, och kolla hur hon är i övrigt, hon har ju precis nyss varit en bebis liksom och börjar "ta fram" sin personlighet nu så det är klart hon testar saker... Hon tycker väl att det är skitkul att kunna ha makt från att ha varit ett bärbart paket, och det kan man ju förstå. Sen är det skillnad på krävande och krävande och på bestämdhet & bestämdhet... Jag har ju svårt att veta vad som är normalt också eftersom jag bara har ett normalt barn att jämföra med och på Amir såg man inga npf-tendenser i den här åldern alls. Det som jag tycker är misstänkt är att hon är så fruktansvärt rutingalen och ALLT måste va på ett speciellt sätt, men jag vet ju inte om hon håller på så bara för att bestämma över oss eller för att hon "har" nåt. Svårt att veta om man inte vet om vanliga barn kan vara likadana!

Jag tror jag vet hur du menar med M, jag ger ALLTID efter med Maria, jag pallar inte ta den fighten, så envis är hon också.
Sen har jag hört att jag minsann var likadan.. jaja :-/

Victoria sa...

Kämpa på. Tror absolut inte det har med att göra att ni "blandat raser". Däremot är ju ärftligheten hög och kaka söker maka, du skriver ju att kvinnorna i din och din mans släkt är lika. Ingen slump. Kanske är ni också därför de bästa föräldrarna för en så bestämd liten dam. Hon är bedårande, men jag förstår att det är stor skillnad på ett foto och rörliga bilder, med ljud till. ;-)

Elisabet sa...

Hehe, nej det är klart att det inte har med det att göra :-D
Men det andra som du säger ligger det nog något i!! Då är vi nog de enda som kan handskas med henne :-D

Natosh sa...

Min dott brukar springa och ställa sig i ett hörn och bita i gardinerna om hon inte får som hon vill. Jag vet inte om det är riktigt friskt.

Men så är ju jag också rasskändare så jag får väl skylla mig själv ;)

Jemima sa...

Jag tror att det också kan inverka att ni har väldigt trikta rutiner i hemmet för Amirs skull, och samma sak är det ju på dagis där de har Rutiner med stort R. :) Hon är kanske helt enkelt van vid att allting ska vara likadant jämt. :)

Elisabet sa...

Ja det tror jag också. Eller jag kom på det idag. Att hon är nog van vid det. Hoppas det kan försvinna :-p

-Hönsmammann- sa...

Hittade hit av en slump och blev sittandes en stund för att läsa.

Bra blogg!

Jag har också ett barn med autism och en lillasyster som man många gånger undrar hur det är ställt med så jag förstår precis hur du tänker.

Jag tror inte alls att det beror på att hon är så van vid strikta rutiner och så för storebrors skull utan ett barn utan funktionshinder är nog så pass flexibelt att de klarar av de skiftningarna. De klarar av att ibland kan det vara si och ibland så.

Sen brukar jag tänka att alla beteer sig så bra som de någonsin kan och beteer sig en person på ett felaktigt sätt så är det för att de inte KAN göra bättre just då, vet inte hur de ska göra bättre. Hoppas att du förstår hur jag menar.

Men å andra sidan så ska man inte underskatta trotsålderns krafter...

Hoppas att du inte tar illa vid dig att jag slänger mig in och tycker en massa saker.

Elisabet sa...

Tack!!!
Närå jag tar inte alls illa upp! Det är bara intressant att höra olika funderingar och reflektioner... :-)
När det gäller min dotter så tror jag mer just nu att det är trotsålderns krafter eller att hon helt enkelt bara är förbannat bestämd av sig... Något autistiskt tror jag iaf inte på, det är ändå väldigt stora skillnader på henne och på hur Amir var i hennes ålder, när man tänker efter...